röv12

Jag pluggade lite idag inför tentan i litteraturvetenskap som jag ska ha alldeles strax, närmare bestämt den 27 maj. Det är ganska snart det. 27 maj är också sista dagen jag går i skolan denna terminen. Skönt! Men hursomhelst, jag läste ur mina anteckningar från lektionerna och alla anteckningar såg ut precis som anteckningar brukar, koncist (jag har sett fler och fler stava det konSist och det stör mig, lägg av med det!) och lite oorganiserat sådär men man förstår det ändå. När jag kom till sidan med anteckningar från 29/4 så trodde jag att det skulle fortsätta att vara precis som vanliga anteckningar, och det var det också förutom två ord. Jag förstår inte riktigt vad jag vill säga med de två orden. Hela den sidan handlar om hövisk kärlek, ”naturen” (metafor för sex i någon himla bok) och ädla riddare. Ganska romantiskt med andra ord. Men helt plötsligt ganska långt ner i texten hade jag skrivit ”Sex!” och ännu lite längre ner hade jag skrivit ”Lammkött!”. Antagligen hade jag blivit så trött på all höviskhet och provokativt skrivit dit något mer spännande, som till exempel sex eller lammkött. Varken lammkött eller sex är ju särskilt provokativt numera men eftersom det mestadels handlade om hövisk kärlek, som innebär att man inte uttrycker sin kärlek fysisk utan snarare älskar på avstånd osv (bör inte förväxlas med platonsk kärlek, skillnaden är att i den höviska kärleken finns det ett sexuellt begär medan i den platonska liknar kärleken mer en djup vänskap utan sexuella inslag), så var det lite uppseendeväckande ändå. Mina parenteser blir förresten alltid så himla långa, när man läser dem så har man liksom glömt bort vad som stod innan. Parentesen blir ju som en historia i sig. Jag måste sluta med det. Eller måste och måste, jag borde snarare, det är så tråkigt med måsten. Finns det förresten verkligen några måsten? Man kan ju alltid välja att inte göra sina måsten, antagligen för det även med sig konsekvenser men man har ändå alltid ett val. Jag MÅSTE inte vinna sista matchen när jag spelar tekken med min syster, men det känns ju jobbigt att sluta som en förlorare. Jag MÅSTE inte plugga inför tentan, men risken är väl då att jag får underkänt. Jag MÅSTE inte städa idag, eller någon dag alls, men smutsigt är fult och äckligt. Jag MÅSTE inte ens andas egentligen, men jag vill helst fortsätta leva så jag andas i alla fall.

Nu har nästan hela dagen gått (ville verkligen skriva ”gott” istället och tro att det faktiskt stavades så, lyckligtvis tog jag mitt förnuft till fånga och fattade att det stavas med å. hatar när jag blir dum i huvudet och tror fel om aslätta saker!!). Igår tänkte jag att idag skulle bli en sådan dag då man (jag) får mycket gjort. Sådär tänkte jag ganska länge idag också, minst i två timmar! Det första jag skulle göra var att gå till tvättstugan och se om det fanns någon tvättid idag. Eller jag skulle inte ens se om det fann någon tvättid idag för jag visste att det skulle finnas en tvättid, det finns alltid tvättider idag. Men ICKE, varför fan i helvete bestämmer sig ALLA för att tvätta idag för? Det var verkligen fullt i båda tvättstugorna och jag blev så upprörd över det så att jag fortsatte dagen med att göra ingenting (förutom lite pluggande då). Fan i helvete ta alla. Imorgon däremot var det inte en endaste tvättid som var bokad så jag tog en 12:30. Visserligen ska jag till min vfu-skola imorgon för en lektion 10.25-11.40, men jag hoppas att jag hinner hem i tid i alla fall!

Jag kokade pasta för första gången på väldigt länge inatt. Jag var så hungrig på mat (inte mackor) så jag var tvungen. Fast jag åt inte bara pasta såklart, utan gjorde en egen pastasås också därför att jag tycker inte att bara pasta är särskilt gott alls. Något med pasta som jag har märkt är att den blir godare om man har mycket vatten. Har man lite vatten så tycker jag att den blir liksom lite….. åh, jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Men mindre god i alla fall. Inte för att det är någon enorm skillnad mot när man kokar i mycket vatten, pasta som pasta liksom, men man vill ju såklart ha det godare om möjligheten finns. Så alla som vill ha godare pasta borde koka efter regeln: använd mer vatten än vad du tror!

Någotnyttsomjagharlärtmigidag: Både socker och salt har obegränsad hållbarhet! Detta vet man ju i och för sig egentligen, även jag, bara man tänker på det. Men jag har aldrig tänkt på hållbarheten på socker och salt förrän idag när jag läste det, så jag blev snarare mer medveten än lärd. Eller något.